Skatan sitter på kyrko-torn
WISA, ur Witterhets-Arbeten I-V (1767)

Skatan sitter på Kyrko-torn
Och Gåsen läggs i en gryta:
Och den som har sitt hjerte-korn
Behöfwer dermed ej skryta.

Lilla Wän, kom tag i ring,
Och dansa gålfwet i splitter:
Gör inte narr af hjerte-sting:
jag känner bäst hwar det sitter.

Hiss up segel, nu ha wi wind
jag wågar altid på skutan:
Hwar tar sin, så tar jag min,
Och stackar den, som blir utan.

Hafwet swallar och skeppet far,
Från Götheborg och til China:
Och den sin Wän i tankar har
Kan intet rasa och flina.

Foglen sjunger i grönan lund,
och qwisten börjar at bära:
jag tänker på hwar rolig stund,
Som jag lär få med min kära!

Sätt dig neder i bara snön,
Så fryser du ej om pannan:
Och om min Ängel ej wore skön
Så tog jag säkert en annan.